Amerikaner verkar vara ett väder okänsligt folk. Det är som om deras val av kläder styrs av kalendern inte av utomhustemperaturen.
Vi svenskar vet att 1 a maj kan betyda flera olika kläder. Vissa goda år njuter vi av solen genom att exponera vår bleka lekamen. Vi klär oss i vippiga kjolar och i tunna linnen njuter vi av vår ledighet. Flitiga som små bin arbetar vi på vår bränna. Sämre år inser vi att lager på lager är det bästa försvaret. Vi söker simulera vår genom att använda våraktiga mössor och mindre vintriga scarfs, kanske försöker vi fästa en tygblomma på slaget. Bistert gnisslar vi våra tänder och mumlar nästan ohörbart…den där växthuseffekten kanske inte är så tokig…
Amerikanerna gör tvärtom. De vaknar, gnuggar sig i ögonen, gör sin morgontoalett och tar en titt i kalendern (ja, förmodligen bara i kalsipperna). Anger då kalendern sommarmånad, klär man sig i sina gladaste shorts, sin reklam t-shirt (vid finare tillfällen pikétröja) och på fötterna givetvis flip-flop. Det spelar självklart ingen roll att temperaturen ute precis snuddar 10 plus. Är det maj så är det.
Jag måste medge att min egen identitet som robust viking har rubbats något. Utan några som helst undantag är jag alltid den mest påpälsade och lever ständigt med folks undrande blickar. Jag undrar nu om jag måste omvärdera uttrycket: Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder. Borde jag istället brodera: Det finns inget dåligt väder, bara olika dagar i almanackan. Eller kanske ännu hellre: Varje dag är en ny anledning till att bära: flip-flop.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar